"Är man en liten kommun gäller det att hitta sin egen identitet och inte bli en färglös förort."

Thomas Werthén, kommunalråd (m) Habo kommun
Emils tankar om

Mer valfrihet för familjer

Nu behöver småbarnsföräldrar inte hela tiden växla i vem som kan vara hemma tack vare föräldraförsäkringen. Alliansen har gjort det möjligt att ha en gemensam månad. Vi frågar oss bara varför ingen kommit på den tanken innan? Nu är den här i alla fall.

Men den stora frågan är och förblir vårdnadsbidraget. Inte den lilla dummyreformen som nu finns, utan den egentliga, som för över finansieringen av barnomsorgen från de kommunala institutionerna till föräldrarna. Varje kommun vet hur många barn i förskoleåldrarna som finns. Den har också grepp om sina förskolekostnader. Det blir på intet vis dyrare att fördela dessa mellan familjerna i stället för att budgetera ut dem på förskolorna.


De flesta familjer kommer antagligen att välja en förskola. Men friheten att använda anslaget för egna föräldrakooperativ eller för att kunna uppfostra sina barn i det egna hemmet kommer att finnas där.


Det är inte stat och kommun som har rätt till barnen. Barnens och familjernas möjligheter att leva sina egna liv går före! När kommer den reform som verkligen lyfter bort förmynderiet från familjepolitiken?

2010-07-27
Det finns 2 kommentar(er)
Ekonomisk storlek på tvångsstyrningen
- Krister Pettersson(2010-07-30 11:34:42)
Enkla fakta ger en ekonomisk storlek på den STORA FRÅGAN - nämnd i artikeln: Tvångsstyrningen av svenska familjer. Vård av två barn kommunalt drar lika mycket resurser som vad en lågavlönad skapar i sitt heltidsarbete. För tre barn lika mycket som ett högavlönat arbete (enl. SOU79:89, civ ek Petra Lantz). Att byta bort det egna arbetet med 2-3 barns vård och fostran mot ett yrkesarbete är därför bara ett arbetsbyte, som inte tillför nationen något. Men den 2-3 barnsfamilj som gör bytet, tjänar in en lön till. Och får subventionerad service värd en hel lön till. Den gynnas därmed med värdet av två extra löner, vilket en annan, lika nyttig familj förnekas. Efter 6-8 år är storleken av denna diskriminering ca 3-4 miljoner kronor. Att tvinga familjer med två eller flera barn till dubbelt yrkesarbete och institutionsvård av barnen, är ett totalitärt förtryck och en förlust för nationen. Detta framgår av välståndsmätningar mellan nationerna. Ju mer vi tvingats arbeta utanför hemmet i Sverige, desto fattigare har vi blivit jämfört med andra länder. Familjer i Europa lever bättre på 1 x 37,5 arbetade timmar än 2 x 40 i Sverige. Man skulle ha väntat, att en ny liberal regering snabbt skulle ha avskaffat den ekonomiska styrningen genom att fördela subventionerna lika till alla barn.   I stället blev det mer styrning av en Jämställdhetsbonus. Fast i nåder tilläts andra, kommunerna, att lätta något på förtrycket. Inte genom att fördela subventionerna, men att under kort tid, ge ett vårdnadsbidrag om 3 000 kr. För 2-3 barn blir detta ca 180 000 kr totalt.   I jämförelse med diskrimineringen om 3-4 miljoner, är detta en lättnad om endast 5%!  95% av styrningen kvarstår.   För vissa familjer - i vissa kommuner -  kan den lilla lättnaden dock vara tillräcklig för att motstå förtrycket. Till glädje också för skattebetalarna som inte behöver driva dyra förskolor och för barn som kan vara i mindre grupper. Så, som artikeln påpekar, det är långt till en familjepolitik som skulle leva upp till de mänskliga rättigheternas frihet för familjen och förbud mot diskriminering på grund av föräldrarnas åsikt - om vad som är god barnomsorg. Krister Pettersson Familjekampanjen
Tack Emil för draghjälpen!
- Bo C Pettersson(2010-07-30 08:21:36)
Vi i föreningen Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid har uppmärksammat din puff för mer föräldramakt och mindre statsmakt här: http://www.barnensratt.se/news.htm#100727-2! Några ytterligare kommentarer till din krönika: 1) Problemet är inte bara att den rådande barnomsorgspolitiken är otillbörligt frihetsinskränkande, den är oxå svindyr samhällsekonomiskt! D v s, den gör alla oss svenskar fattigare än vi borde vara & tvingar oss att jobba hårdare & längre för att kompensera. 2) Samhällsekonomi handlar, i första hand, inte om att maximera statens & kommunernas inkomster (vilket är den gängse uppfattningen bland politiker & i media) utan om att maximera medborgarnas välstånd. Max välstånd uppnås vid en mkt lägre skattebelastning än max skatteintäkter!
Kommentera
Den som kommenterar har eget juridiskt ansvar för sitt inlägg.
Ämne:
Namn:
E-post:
Kommentar:

Mest lästa

Mest kommenterade

Copyright 2009 EMILs tankar AnvändarvilkorSekretessOm EMILKontakt
Denna webbplats hanteras av webbpubliceringssystemet Bluerange Easy. Läs gärna mer och testa själv på www.bluerange.se/easy