Det innebär att vårdsökandes valfrihet kan bli väsentligt större efter årets val.

I Nybro, Torsås, Ronneby, Vadstena, Åtvidaberg och den större kommunen Norrköping stöder sig de rödgröna på något mandats övervikt. I de flesta fullmäktigen finns också förutom Sverigedemokrater också lokala partier på en inte särskilt ideologisk grund. Lyckas de fyra borgerliga öka sitt stöd här kan majoriteterna lätt växla.

I två städer fordras starkare mobilisering: i Kalmar och i Oskarshamn. Här ligger det makt uppå att alliansens partier samlar sig kring tydliga samlande kandidater, som också visar på klara alternativ till vänstern.

Det som händer i Torsås eller Åtvidaberg kan tyckas vara fjärran från rikspolitiken; det kan till och med vara så att kandidaterna själva delar de tänkesätten. Men trots rikspolitikens dominans i etermedia byggs förtroendet för alliansen mycket genom de kontakter vi har med dem vi har på nära håll. Allt mer är det också kommuner och landsting som står för politikens åtaganden i vår vardag.

Betydelsen av borgerlig mobilisering utanför Sveriges storstadsområden stärks också av den långsiktiga försvagning som präglat socialdemokraterna i samma områden. Jämfört med opinionssiffrorna för fem-tio år sedan är stödet för socialdemokratin i de mindre orter som brukade vara grundstenar i partiets maktbygge i dag nedvittrat. Nu gäller det att inte Sverigedemokraterna växer i det tomrum som uppstått. Eller att lokala partier utan fast idékompass växer sig starka. Då kommer vi aldrig att se den ökning i valfrihet och utrymme för vanliga människor som enbart allianspartierna kan ge.

Nu är det som sagt endast 55 dagar kvar. Framåt!