Hur ska det officiella samhället ställa sig till olika samlevnadsformer? Riksdagsledamoten Annelie Enochsson från Göteborg betonar för sin del den stabila familjens betydelse. Får vanliga mödrar och fäder den uppskattning och det stöd de förtjänar?

I dag kan svenska bönder behöva bryta mot lagen för att uppfylla EU:s regler för gårdsstöd. De avverkningar som EU förutsätter i hagmarker blir ett hot mot miljön, konstaterar Helena Jonsson, vice förbundsordförande för LRF.

Gällande EU-regler för hur betesmarker ska se ut - och Sveriges tolkningar av dessa regler - raderar ut naturens variationer. Det får negativa konsekvenser för både bonden, djuren och den biologiska mångfalden. Därför behövs ett fungerande och långsiktigt system som gör det möjligt att bevara Sveriges beteshagar.

Centerpartiet vill öka antalet hästar och hästföretag på den svenska landsbygden. Att utveckla en affärsidé med hästen som utgångspunkt är en dröm för många människor med ett brinnande hästintresse. Riksdagsledamoten Annie Johansson slår ett slag för hästföretagandet, tillsammans med Eskil Erlandsson.

Ungefär sex av tio svenskar tycker att regeringen gör ett bra jobb. Motsvarande siffror för de rödgröna är tre av tio. Allt enligt opinionsinstitutet SKOP:s julimätning.

Nu behöver småbarnsföräldrar inte hela tiden växla i vem som kan vara hemma tack vare föräldraförsäkringen. Alliansen har gjort det möjligt att ha en gemensam månad. Vi frågar oss bara varför ingen kommit på den tanken innan? Nu är den här i alla fall.

Som vanligt hade tågmotorn kollapsat mitt på linjen något norrut. Men resenärerna från det lilla samhället hade ändå tur. En ung flicka, sannolikt semestervikarie, hade råkat dröja sig kvar på stationens kontor, trots att det officiellt var stängt. Taxibilar tillkallades från närmaste stad, 45 minuter bort. Och ungefär två timmar efter det att tåget skulle ha gått kunde den timslånga resan ned till resmålet starta. En medpassagerare var riktigt glad; ”Förra gången jag åkte var förseningen fyra timmar. Nu är den bara hälften.”

I EMILs grannskap kommer framgång för alliansen att betyda mycket. För även om valet 2006 omvandlade Småland, Blekinge och Östergötland till i stort sett borgerliga landskap – 33 borgerligt styrda kommuner mot 12 rödgröna, och maktskifte i rätt riktning 2006 i 13 – är majoritetsstyret rödgrönt i landstingen i Blekinge, Östergötland och Kalmar. I de båda senare är skillnaden mellan blocken i dag bara ett enda mandat.

Försvarsminister Sten Tolgfors skriver kryptiskt i tidningsmedia att ”Sverige behöver göra mer än en insats samtidigt” och att Högkvarteret kan bli en ”en flaskhals” om flera insatser behöver göras samtidigt. Ledningen för territorialförsvaret delas därför upp på fyra regioner. Min tolkning är att varje region får en mindre stab med uppdrag att leda försvaret av en region. I så fall är det en välkommen insikt från försvarsministerns sida.

Forskningsminister Tobias Krantz sjösätter nu en satsning på den verkliga forskareliten tidigt i den akademiska karriären. Han stödjer sig bland annat på den särskilda forskningsberedningens förslag ”Forskning formar framtiden”.

Vi insåg inte hur preussisk vår generella välfärdspolitik var förrän diskussionen om arbetslinjen uppstod. Gemensam finansiering, som det så vackert heter, bygger ju faktiskt på att vi samfällt jobbar ihop det som vi ska ha som förmåner. Utan jobb av de flesta, inga förmåner där de behövs. Å andra sidan, utan socialförsäkringsskyddet från vaggan till graven skulle vi heller inte behöva betala så mycket.

Arbetslinjen gäller i höstens val, liksom den gällde 2006. Det moderata perspektivet har förskjutits märkbart sedan frihetsdebattens tid. Men vad skiljer egentligen verksamheten ”arbete” från annat? Kan sådant som inte ger lön också vara arbete? EMIL:s redaktör Per Dahl förde frågan på tal i ett samtal med Karin Yngman, som tidigare på EMIL kritiserat det hon anser betongtänkande.

Tänk er ett passagerarflygplan. I cockpit sitter besättningen och bestämmer vart resan ska gå. I passagerarkabinen visas som vanligt en underhållande film för att förströ dem som reser.

Ibland undrar EMIL om vår politiska debatt är som filmen för passagerarna. Något som får deras tid att gå, alltmedan de blir fraktade dit besättningen bestämmer. De dystra reflektionerna kommer av hur den så kallade Borgkommissionen mottagits.

Allt medan debatten om tidsgränserna i den offentliga sjukförsäkringen rullar på i det traditionellt politiska Sverige pågår en omvälvning i tysthet. Bäst kan den illustreras av att en av tio medlemmar i fackförbundet DIK, som organiserar sällan välbetalda akademiker i kultursektorn, lägger pengar på en privat sjukvårdsförsäkring genom facket. De vill betala för att komma tillbaka från sjukdom snabbare än vad de misstänker att den offentliga försäkringen kan klara av.

Den kritik mot sjukförsäkringen vi hör i den politiska debatten handlar för det mesta om tidsgränser och belopp. En kritik som är långt viktigare är den om hur effektivt den sjukförsäkring vi har köpt av staten faktiskt hjälper oss att åter slippa sjukskrivningens fotbojor.

EMIL har intervjuat Katarina, som bor i en universitetsstad som under tio års tid haft samröre med sjukkassan. Utan hennes egen målmedvetenhet och viljestyrka att få hjälp för sina problem hade kassan aldrig levererat de rehabiliteringsinsatser hon nu fått.

EMILs intervju med Katarina här invid gav andra perspektiv än debattens vanliga: det offentligs som broms för den som verkligen vill komma tillbaka snabbt från sjukdomsperioder. EMIL gick vidare till socialförsäkringsutskottets ordförande, moderaten Gunnar Axén, som också tog del av Katarinas intervjusvar.

Det är lätt att förstå. Det är inte särskilt behagligt att tänka på hur reptilägare köper möss till sina husdjur. Man måste nog vara särskilt hårdhudad för att tycka att den scenen är särskilt aptitlig.

En man fick föras bort med ambulans. Passagerarna i fullsatt X 2000-tåg – farmödrar, småbarn och mammor om varandra – fick sitta timtals i ett smällhett tågsätt, utan el eller ventilation. Det tåg de fick byta till fick tas ur drift det också.

– Jag måste få fram fler grundfakta om den kommunen. Hur många jobbar var? Dominerar den offentliga sektorn? Har skatten höjts eller sänkts för tre år sedan och hur mycket? Är den sensationella rubriken befogad eller ska man ta den med en klackspark? Vilken är nu webbadressen till kommunfakta?

En tidigare ledarskribent kan inte avhålla sig från att gräva i bakgrunden till det som blivit nästan omärklig vardag.